Minnen av framtiden

Dax att testa något nytt nu då... Blogga.

Här ska jag försöka skriva av mig och hålla koll på vad som händer i mitt liv. Känner att jag måste ha nångonstans att göra detta för jag vill aldrig mer känna som jag har känt nu dom senaste dagarna det e fan inget bra. Jag förändrades mycket som människa förra året och det kommer bli ännu större förändringar detta därför känner jag att det nu e dax för mig att bli mordern å skaffa blogg.
Tyck vad ni vill om mig och vad jag men här kommer jag skriva om livet, universum och allting.
Don't like it, don't read!

Allting började på körskolan idag.
Visst först gick det bra men sen mot slutet blev jag så stressad å körde nästan in i en vägg! Herregud...

Känt mig så väldigt hopplös på sista tiden.
Efteråt bara gick jag, jag lämnade cyklen och bara gick.
Satte upp musiken på högsta volym och försvann in i min egen värld. Solen värmde alla lyckliga ovetande människor, själv rörde jag mig bland skuggorna. Försökte smälta in och försvinna iväg. Men ändå är jag kvar.

När jag väl lyfte blicken var jag vid gölen. Solen blänkte över isen och jag mindes alla dom lyckliga stunderna som varit. När jag inte behövde tänka på hur jag såg ut eller behövde ta ansvar för andra. Då när jag också var en av dom där lyckligt ovetande människorna som sitter på caféet å skrattar åt skämtet som precis drogs, eller diskuterar med vännerna om framtiden. Jag är trött på att vänta på framtiden.
Jag vet inte om jag vill vara med om den. När man har gjort allt man vill göra och sett allt man velat se, är det då någon mening att ruttna bort på ett ålderdomshem där det enda man har att se fram emot är när minnet sviker en och man slipper komma ihåg alla vänner man har förlorat?

Igårkväll var jag ute med Charlie. Min älskade vän som så länge jag har känt honom alltid funnits där för mig. Jag vet inte riktigt hur vi blev vänner egentligen det bara blev så. På något sätt känns det som om han förstår mig. Att bara sitta å lyssna på musik å dricka kaffe utan någon press om att samtalet måste flyta på.
Den talande tystnaden...

Jag håller på att avsluta ett kapitel i mitt liv och jag vet inte vad som är värt att ta med sig till nästa för att föra historien vidare

Jessica - Dance dance