Dumle funkar ju inte...

Äntligen hemma!
Det är skönt. Känns lite tomt bara, men det gör det alltid i ett tyst hus... Men jag tycket faktiskt om det.

Det var underbart att komma upp till stugan igen å få njuta av lugnet. Sen måste jag säga att... att jag och syster hade faktiskt kul tillsammans. Men orolig är jag allt.
Det sas saker som tål att tänkas på.
Nu får jag väl slåss mot ensamheten med en kopp te och stereon på max.
Ska dra på mig den där mysiga tröjan jag köpte idag också. Ja, det blir nog bra...
Sen är det nog på tiden att gå igenom Solis grejer... Det är nog bäst att jag gör det när jag är själv eftersom att sammanbrottet är ett faktum.
Frågan är bara
är det värt att gräva upp minnena?

Jessica - Living 10 feet under