Huden är kritvit men brinnande varm

Jag trodde verkligen att jag kunde släppa det. Att jag hade kommit över det värsta nu. Men varje gång jag ser bilderna så brister det för mig

HUR LÄNGE SKA DET GÖRA SÅ HÄR JÄVLA ONT??

Det är ett stor svart hål i mitt hjärta där du bodde. Det enda jag har att fylla det med är mina tårar. Orden jag skrev är lika sanna nu som de var då

Nu var det över för evigt, bebis e borta.
Känns som om en stor bit av mig saknas
Hon kommer alltid finnas i mitt hjärta
Jag kommer alltid minnas den totala friheten, lättnaden över att få rymma från verkligheten.
Värmen i vintermörkret...

Du fattas mig

Mitt förstånd applåderar mig för mitt beslut medans mitt hjärta skriker idiot.
År, veckor, månader, dagar, timmar, sekunder. Det spelar ingen roll. Vartenda andetag jag tar skaver i bröstet. Men det är väl så det känns antar jag, när ens själ har slitits itu...
Dagarna som jag har haft i stallet nu har varit underbara, även om allt egentligen bara är en flyktig dröm.
Jag önskar att jag bara, en sista gång, kunde få känna den där känslan. Den där känslan som jag bara kunde få när jag steg upp alldeles för tidigt på min sovmorgon så jag kunde hinna upp till stallet och mocka innan skolan. Det fanns inget som var så undrbart som att se solen sakta resa över de snöklädda vallarna medans man hörde hästarna knapra på sitt morgonensilage för att hålla värmen.
Det fanns stunder när jag vandrade genom stallgången och det slog mig, närmare himlen än så här kommer jag nog aldrig.

5 år... 5 år är en lång tid. Det är mycket att minnas.
Så mycket jag har upplevt, så mycket jag har fått tillbaka. Visdomarna jag har lärt mig kan de aldrig ta ifrån mig, men de kan inte heller läka ett brustet hjärta.

Ett litet i bland stora bokstäver...
Det är väl det jag är just nu. Visst finns jag där och alla är väl medvetna om det, men ingen har tänkt på hur det ser ut egentligen...

Jag vet att jag borde väl prata med någon om hur det är, men jag vll inte pracka mig på. Folk har nog med problem, jag vill inte vara ett av dom. Här behöver ni inte läsa om ni inte vill. Här är väl enda stället som jag kan bli av med allt nu för tiden. Det är väl därför jag har skrivit allt mer sen jag sålde Solis. Förut så lyssnade ju hon...

Jessica - -----